Vallfärdsplatsen vid Vätterns strand
Museet ligger i det s.k. Folkungaättens palats, ett kungligt palats som byggdes på 1260-talet. I byggnadshistorien är det en viktig byggnad, inte bara för Sverige utan för hela Europa. Det är nordens, kanske norra Europas, bäst bevarade högmedeltida palats och Sveriges första profana tegelbyggnad. Här hölls stora fester, torneringar och politiska möten.
På 1300-talet förvandlades palatset och blev utgångspunkt för den heliga Birgittas vision om ett nytt kloster och en ny klosterorden. Det är den enda klosterorden som grundats norr om Alperna. Klostret blev ett betydande internationellt pilgrimsmål med tusentals besökare varje år. De sista nunnorna drevs iväg 1595 och klosterområdet med hus och trädgårdar gjordes åter om, nu för att ta emot krigsinvalider från Stormaktstidens alla slagfält. Det stod färdigt under drottning Kristinas regering som det första permanenta krigsmanshuset i Europa. När stormaktstidens gick mot sitt slut minskade behovet och området fick åter igen en ny skepnad, denna gång för en kort tid som fängelse och sedan på 1820-talet som mentalsjukhus. På 1950-talet flyttades de sista patienterna ut och när huset skulle renoveras kunde man bit för bit avslöja dess fantastiska historia. Idag syns de olika epokerna som spår i väggarna.
Birgitta Birgersdotter levde på 1300-talet i ett samhälle som både var likt men också mycket olikt vårt eget. Hennes livsöde väcker frågor till liv som kanske inte är helt lätta att förstå och besvara, men som ändå har flera beröringspunkter med hur vi lever idag. Berättelsen om Birgitta kan också läsas som en modern skildring av relationer bortom tid och rum, av svårigheterna att få ihop livets många roller. Hon rör sig i maktens mansdominerade kretsar och låter även sina erfarenheter av familjeliv, vardagsbestyr, havandeskap och moderskärlek tränga in i de texter hon skriver; de så kallade uppenbarelserna.
Redan på sin tid var Birgitta känd. Hon beskrevs som en stark kvinna i en värld där kvinnors vilja och laglott inte alltid räknades. På grund av sina orädda och rättframma budskap betraktades Birgitta av många som obekväm och besvärlig. Andra tyckte att hon uttryckte det som ingen annan vågade tala om.
Under sitt liv gjorde hon flera pilgrimsresor och levde många år i Rom där hon också gick bort år 1373. Birgitta helgonförklarades av påven 1391. Heliga Birgitta är ett av Europas sex skyddshelgon
Vadstena gård tillhörde på 1200-talet den kungliga grenen av Folkungaätten. Där fanns en hamn som var betydelsefull redan under järnåldern. Spannmålshandeln var grunden för den rikedom som samlades hos de mäktiga släkterna – redan före palats- och klostertiden var Vadstena ett ekonomiskt och administrativt maktcentrum.
När Birger Jarl eller hans son kung Valdemar i mitten av 1200-talet, lät bygga ett palats förändrades bilden av makten i Vadstenabygden. En ny kunglig släkt uttryckte sin maktposition genom att bygga i det nya materialet tegel med modern kontinental planlösning. Palatset hör till de äldsta tegelbyggnaderna i Sverige. Vid utgrävningar på palatsområdet i Vadstena har det framkommit lämningar av äldre byggnader både i trä och sten samt mynt, det äldsta från år 978.
Det är stor skillnad mellan de tidigmedeltida långhusen med härd i mitten, lerklinade risväggar, inga fönster, ingen möjlighet till avskildhet, och Kungapalatset i Vadstena med separata rum, eldstäder, fönster, hypokaust (varmluftskanaler i golvet, en romersk uppfinning) – ett hus för kunglig representation. Det var i det huset som Birgitta Birgersdotter mottog uppenbarelsen om sin klosterorden, Hennes kommentar om detta hus där hon själv varit verksam var: ”…byggt av fattiga mäns svett för rika mäns högfärds skull”. Palatset testamenterades 1346 av kung Magnus Eriksson och hans drottning Blanche för att bli ett kloster. Birgitta agerade för att hennes planerade nya klosterorden skulle inrymmas i palatset. Birgittinerorden som stadfästes av påven 1370 och blev ursprunget till det stora klosterkomplexet i Vadstena, vilket i sin tur har varit utgångspunkten för Vadstenas vidare utveckling.