Museibyggnaden
Sancta Birgitta Klostermuseum ligger i det s.k. Bjälboättens palats som byggdes på 1260-talet. Det är Nordens bäst bevarade högmedeltida palats. Här hölls kungliga fester, torneringar och politiska möten.
På 1300-talet förvandlades palatset för att husera Heliga Birgittas vision om ett nytt kloster och en ny klosterorden. Vadstena kloster blev ett betydande internationellt pilgrimsmål med Birgittas helgongrav och tusentals besökare varje år.
De sista nunnorna drevs iväg 1595 och klosterområdet med hus och trädgårdar gjordes åter om, nu för att ta emot krigsinvalider från stormaktstidens slagfält. Krigsmanshuset stod färdigt under drottning Kristinas regering som det första permanenta veteranboendet i Europa.
Under en kort tid var byggnaden senare fängelse, för att på 1820-talet bli en del av Vadstena hospital för psykiskt sjuka. De sista patienterna flyttade ut på 1950-talet och när huset skulle renoveras kunde man bit för bit avslöja dess fantastiska historia. Idag syns de olika epokerna som spår i väggarna.
Kungapalatset
Vadstena gård tillhörde på 1200-talet den kungliga grenen av Bjälboätten, även kallad folkungaätten. Här fanns en betydelsefull hamn redan under järnåldern och i marken har man hittat arkeologiska fynd och byggnadslämningar från tidig medeltid.
Birger jarl och hans son kung Valdemar lät i mitten av 1200-talet bygga ett palats på Vadstena gård, ett hus för kunglig representation och ett uttryck för makt och rikedom. Palatset var en av de första tegelbyggnaderna i Sverige, med påkostade inslag som fönster, loftgångar och en hypokaust (varmluftsugn med kanaler i golvet).
Det sägs att det var här som Birgitta Birgersdotter senare mottog uppenbarelsen om sin klosterorden. Hennes kommentar om huset var: ”…byggt av fattiga mäns svett för rika mäns högfärds skull”.
Vadstena gård testamenterades 1346 av kung Magnus Eriksson och drottning Blanka för att bli ett kloster. Birgittas klosterorden bekräftades av påven 1370 och fick sitt moderkloster i den ombyggda gården i Vadstena. Kungapalatset "ödmjukades" till nunnekloster och kunskapen om husets ursprung glömdes med tiden bort.
Heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter levde på 1300-talet i ett samhälle som både var likt och mycket olikt vårt eget. Hennes livsöde väcker frågor som kanske inte är helt lätta att förstå och besvara, men som ändå har flera beröringspunkter med hur vi lever idag. Berättelsen om Birgitta kan också läsas som en modern skildring av relationer bortom tid och rum, av svårigheterna att få ihop livets många roller. Hon rörde sig i maktens mansdominerade kretsar och lät även sina erfarenheter av familjeliv, vardagsbestyr, havandeskap och moderskärlek tränga in i de texter hon skrev; de så kallade uppenbarelserna.
Redan på sin tid var Birgitta känd. Hon beskrevs som en stark kvinna i en värld där kvinnors vilja och laglott inte alltid räknades. På grund av sina orädda och rättframma budskap betraktades Birgitta av många som obekväm och besvärlig. Andra tyckte att hon uttryckte det som ingen annan vågade tala om.
Under sitt liv gjorde hon flera pilgrimsresor och levde många år i Rom där hon också dog 1373. Birgitta helgonförklarades av påven 1391. Heliga Birgitta är sedan 1999 ett av Europas sex skyddshelgon.
Dagens museum
År 2003 invigdes Sancta Birgitta Klostermuseum av den ideella föreningen Birgittastiftelsen, som idag är museets vänförening. År 2022 tog Östergötlands museum över drift och förvaltning.